2011-03-09
Nu är det nära. Skrämmande nära. Jag känner att jag hade kunnat stanna kvar i några extra månader men i nästa sekund känner jag att jag är redo att åka hem. Jag förstår inte hur jag kom hit så fort. Nyss hade jag åtta månader i USA och helt plötsligt står jag här och är inne på min sista jobbvecka. Som man säger "tiden går fort när man har roligt", jotack det har den verkligen gått fort och riktigt kul har vi haft. Brian frågade igår vad det är jag kommer sakna mest och minst. Mest kommer jag sakna barnen. Jag hade gärna tagit med dem båda två. Jag kommer självklart sakna hela familjen, alla vänner här borta, våra äventyr och massa massa mer. Det blir nog värre att lämna USA. När jag lämnade Sverige visste jag att det skulle se ut ungefär likadant när jag kommer tillbaka. Däremot kommer jag aldrig att få tillbaka tiden i USA. Klart jag kommer tillbaka men det kommer aldrig vara som detta året.. Det som jag kommer sakna minst är dessa trafiklysen och stoppskyltar. Jag blir GALEN! Jag vet att jag har klagat på det tidigare men jag blir tokig.
Min dag har varit lång. Sofia och Brian är sjuka, Jordyn är förkyld och Sasha vill vara sjuk (spelar sjuk). Så det har blivit ännu en lugn dag. Jag som har haft så mycket energi idag så fick jag inte använda den. Efter jobbet mötte jag upp Andréa i downtown West Chester (kanske sista gången?). Vi åt en jätte god turkey burger och så testade jag för första gången root beer på iron hill sedan vidare för glass och därefter hem till Andréa. Ikväll sa jag hejdå till Andréas hus. Mycket görs för sista gången nu..
Kommentarer
Trackback
