2010-07-22

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Jag har haft dem två bästa veckorna i USA och nu.. nu känns det som att jag är tillbaka på ruta ett igen.

 

Jag började jobba vid nio som vanligt. Vid tio tiden satte jag på en film till barnen. Jag ville inte att dem skulle se hur jobbigt det är för mig att min familj åker tillbaka till Sverige. Vid elva lämnade dem West Chester. Och jag måste säga att jag tror aldrig att jag kommer vänja mig vid att ta farväl. Nu får jag inte träffa mamma, pappa och Sofie på ungefär nio månader och Gustav vet jag inte när jag får träffa nästan gång, inte inom dem kommande fem månaderna i alla fall.

 

Jag tog barnen till poolen på eftermiddagen. Jag kände att jag inte hade så mycket energi för att underhålla dem båda hemma hela dagen. Senare på eftermiddagen tittade vi på ”Mitt liv som popstjärna”. Jag tänkte att det borde vara en film som barnen borde tycka om, den påminner lite om Hannah Montana.

På kvällen åkte jag till Andréa en liten stund. Det var jätte kul att träffa henne igen. Det var skönt att få prata ut om allting och få höra vad som hade hänt medan jag hade semester. Jag är glad att jag har dig här Andréa :)

Nu andas vi och börjar ta nya tag.


Kommentarer
Postat av: Rebecca H

Klart det är jobbigt så här nu precis efter de åkte. Låt det få ta lite tid - sen ska du se att det känns lite lättare igen! Kram!

2010-07-23 @ 09:08:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0